HRF

Stora Hörselpriset till Helge Rask-Andersen

I dag kan många hörselskadade och döva höra med hjälp av hörselimplantat tack vare den svenske forskaren Helge Rask-Andersen.
Nu belönas han med Stora Hörselpriset på 100 000 kronor.

Stora Hörselpriset uppgår till 100 000 kronor och delas ut vart fjärde år av Hörselforsk­nings­fonden, som är instiftad av Hörselskadades Riksförbund (HRF). Helge Rask-Andersen, professor i experimentell otologi vid Uppsala Universitet samt överläkare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala, får priset ”för hans framsynta forskning om innerörats hemligheter, som har inspirerat och utmanat en hel forskarvärld samt banat väg för utvecklingen av hörselimplantat, behandl­ing av Menières sjukdom och framtida möjligheter att återskapa förlorad hörsel.”

Kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth är en av de hörselskadade som i dag kan att höra igen tack vare Helge Rask-Andersen och hans forskning om så kallad “elektroakustisk stimulering” (EAS), en banbrytande hörsel­bevarande operationsteknik som gör det möjligt att sätta in ett hörselimplantat utan att skada de hörselrester som finns kvar.

I dag forskar Helge Rask-Andersen bland annat kring stamcellsterapi. Målet är att “odla” nya hörselnerver, för att förbättra möjligheterna att höra med hörsel­implantat och, på sikt, kanske kunna bota hörselnedsättning. Sedan tidigare är han internationellt känd för att löst en del av gåtan bakom Menières sjukdom – en sjukdom som medför yrsel, hörselned­sättning och tinnitus. Han var också först i Europa med att operera in hjärnstams­implantat.

Stora Hörselpriset överlämnas vid konferensen “Hörselforskning 2012” i Västerås torsdagen den 31 maj. Läs mer om Stora Hörselpriset här »

Fakta om hörselimplantat (pdf) »
Pressmeddelandet (pdf) »

För mer information kontakta:
Ingvild Falkenhaug, informationschef, HRF, tel: 070-536 22 43, ingvild.falkenhaug@hrf.se  

 

FAKTA om HÖRSELIMPLANTAT:

Cochlea-implantat (CI) omvandlar ljud till elektriska impulser. Ljud tas in via en mikrofon och omvandlas av ett datorprogram till elektriska impulser. En elektrod avger sedan impulserna inne i hörselsnäckan (cochlean). Impulserna aktiverar hörselnerven som i sin tur skickar nervimpulser till hjärnans hörselbark, som därmed uppfattar ljud.
Hårcellerna i hörselsnäckan är nödvändiga för att höra. Utan dem blir man döv. Samtidigt kan hörselnerven och förmågan hos hjärnan att ta emot ljud fortfarande vara i god form. Cochlea-implantat kan då göra det möjligt att höra, även om det inte återställer snäckan och hörseln.

EAS – elektroakustisk stimulering kombinerar cochlea-implantat (CI) och hörapparat. EAS-implantat passar för personer som har hörselrester kvar i de mörka tonerna, i basen, men nästan helt saknar hörsel i diskanten.
Vid EAS-kirurgi är elektroden tunnare och kortare än vid vanlig CI-operation. Den når inte ända upp i toppen av hörselsnäckan, vilket gör att hörselrester i basområdet kan bevaras. Bastoner kan sedan förstärkas med hörapparat, samtidigt som diskanten stimuleras elektriskt med implantatet. Hörseln fås alltså elektriskt genom elektrodens impulser och akustiskt via hörapparaten.
Elektroden som sätts in är numera individuellt anpassad för den enskilde patienten. Det här beror på att Helge Rask-Andersen för ett par år sidan kunde visa att människans hörselsnäcka (cochlea) är individuellt utformad – ungefär som ett fingeravtryck. Vid en EAS-operation sätts elektroden in via ”runda fönstret” i örat. Denna metod, som Helge Rask-Andersen har utvecklat, har blivit allt vanligare vid implantatkirurgi under det senaste året, bland annat eftersom den är relativt skonsam mot örat och hörseln.

STATISTIK:
Cirka 2 200 personer i Sverige har CI/EAS (dec. 2011). Under 2011 fick sammanlagt 244 personer CI/EAS.
Av de 2 200 som har CI/EAS är cirka 600 barn och 1 600 vuxna. Cirka 70 av de vuxna och 360 av barnen har CI på båda öronen.
Antalet personer med EAS är osäkert, men det kan uppgå till ett 100-tal personer.